Kinamedia Premium: Nyhetsbrev v. 26

Veckans bästa läsning är denna essä av Jude Blanchette, vilken är en av sju längre texter i juli/augusti-numret av Foreign Affairs, som fokuserar på kommunistpartiets 100-årsjubileum. I denna utmärkta text som ligger utanför betalväggen sammanfattas “Xi’s Gamble”, alltså president Xi Jinpings riskfyllda spel för att konsolidera sin makt inhemskt och stärka Kinas ställning internationellt. Blanchette fastslår att Xis agerande inte endast beror på ambition eller rädsla, utan även är baserat på tidsfaktorn. Presidenten sägs uppfatta att det finns ett fönster på 10-15 år inom vilket Kina kan dra nytta av befintliga trender inom högteknologi och geopolitiska förändringar, innan faktorer som demografi och ekonomisk stagnation kommer förvärra landets framtidsutsikter dramatiskt.

Visst finns det en viss möjlighet att Xi Jinping kommer lyckas med sin plan, enligt vilken kommunistparitet har full kontroll över en högteknologisk och militär supermakt som stakar ut en ny multipolär världsordning. Men givet de stora risker som detta agerande för med sig, är det mer sannolikt att Xi istället kan omintetgöra de framgångar som hans föregångare rönt i Kinas utveckling efter Mao Zedong död. Vid sidan av statlig ekonomi på bekostnad av den privata och ortodox ideologi och lojalitet på bekostnad av kompetens och flexibilitet, hålls Xi Jinpings fokus på och definition av nationell säkerhet fram som något vilket gör landet mer inåtvänt, aggressivt, paranoid och isolerat.

Just paranoian riskerar institutionaliseras. Gränsen mellan intern och extern säkerhet håller på att suddas ut, vilket lett till utrensningar och förtryck i allt från Hongkong till bland kristna kineser. Blanchette menar att Xi misstar sin hybris för självförtroende, och att knappt någon längre vågar invända mot presidenten. En enväldig ledare med ett ensidigt tänkande som inte kan tolerera obekväma sanningar har flera gånger i Kinas historia visat sig få katastrofala följder. Dessutom ger Xi signaler av att vilja ha en “slutgiltig lösning” på flera av problemen under sin tid vid makten, vilket bådar illa för exempelvis Taiwan eller andra utrikespolitiska frågor. Att Xi nu verkar känna en “brådska” att åstadkomma sina målsättningar medan Kina är på topp, är en farlig faktor som kommer definiera Kinas politik och kompromissvilja det kommande årtiondet.

En annan måste-läsning är inte nödvändigtvis just denna ledarartikel, utan hela det aktuella numret av The Economist, som även det fokuserar på det uppkommande 100-årsjubileet av Kinas kommunistparti. Tidningens “specialrapport” på ämnet innehåller sju intressanta texter på vitt skilda ämnen, varav ett par återfinns längre ner i detta nyhetsbrev.

Denna ledarartikel framhåller ekonomisk tillväxt, ideologisk flexibilitet samt hänsynslöshet som viktiga faktorer till varför kommunistpartiet lyckats överleva i 100 år och under 72 år styra världens största land med järnhand. Det är ett par år kortare än det sovjetiska kommunistpartiets tid vid makten, och kortare än det nordkoreanska arbetarpartiet som fortfarande styr i Pyongyang, men på många vis kan Kinas under kommunistpartiets ledning sägas vara “världens mest framgångsrika diktatur”.

Många kineser stödjer i dag partiet. Dels tack vare att massorna fått det bättre ekonomiskt, dels på grund av att många “beundrar” den starka hand som används för att styra Kina, och som förskönas av partiets eget informationsmonopol. Det största hotet mot partiets maktställning sägs istället komma inifrån partiet. Xi Jinpings oräkneliga utrensningar visar på såväl osäkerhet som bristande konsensus, samtidigt som ingen vet vad som kommer ske den dag Xi måste lämna från sig makten, eftersom han centraliserat en så stor del av den kring sig själv.

Förra veckan skrev Kinamedia närmare om hur FN börjat pressa Kina om tillgång till Xinjiang, för att utreda alla rapporter om övergrepp mot regionens etniska minoriteter. Efter att ha fört stängda förhandlingar med kinesiska myndigheter i tre år, så gick FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet ut och öppet sade att hon hoppades besöka regionen innan årets slut.

Snart efter detta kom en uppmaning till Kina från över 40 medlemsländer att släppa in Bachelet till regionen, som lästes upp av Kanadas FN-ambassadör. Liu Yuyin, talesman för Kinas FN-delegation i Geneve, upprepade tidigare officiell retorik som menar att organisationen visst är välkommen i Xinjiang, men att besöket ska vara “vänligt” och bygga på samarbete, snarare än på förutfattade meningar om skuld. Samtidigt rapporterar Reuters hur Bachelet överväger att lyda uppmaningar från rättsgrupper och västerländska diplomater om att åka till Xinjiang utan kinesiska myndigheters välsignelse, eftersom någon sådan sannolikt inte kommer ges.

Ett av länderna som till en början hade skrivit på ovanstående uppmaning till Kina var Ukraina. Men sedan fick ukrainska myndigheter veta att leveransen av en halv miljon doser kinesisk vaccin skulle blockeras om landet landet stod bakom uppmaningen, varpå Kiev beslutade sig för att dra tillbaka sitt stöd. Detta enligt två västerländska diplomater som talat med AP under skydd av anonymitet.

Ukraina har beställt 1,9 miljoner doser av det kinesiska vaccinet CoronaVac från Sinovac, av vilka 1,2 miljoner levererats till förra månaden. Vare sig kinesiska utrikesministeriet eller ukrainska myndigheter har kommenterat saken, som om den stämmer bara är ett i raden av exempel på hur Kina bedriver så kallad “vaccin-diplomati”.

För ett par dagar sedan publicerade Kinamedia en text av den svenska aktivisten Peter Dahlin, i form av en sammanfattning av en rapport som hans organisation Safeguard Defenders just släppt. Rapporten är en kartläggning av de hemliga fängelser dit individer som arresteras med hjälp av den ljusskygga anhållningsformen RSDL tas, som sammanställts med hjälp av vittnesmål och grafiska konstnärer. En av de personer som i rapporten berättar om sina erfarenheter är den amerikanska basketspelaren Jeff Harper, som plockades av polis efter att ha hamnat i ett bråk på gatan, enligt egen utsago för att skydda en kvinna som höll på att få stryk av en man.

Oavsett vilket, så ledde incidenten till att Harper fick spendera åtta månader i en cell med en madrass och en plaststol. Harper fick höra att en man skulle ha dött som ett resultat av hans ingripande, men åtalades aldrig för något brott och fick heller inte tillgång till någon advokat. Han berättar nu sin historia även för Wall Street Journal, där han framhåller at fysisk tortyr inte förekom men att oklarheten om vad som skulle ske härnäst var lika illa. När Harper släpptes visste han inte ens att de pågick en pandemi i världen; han hade endast tillåtits ett fåtal telefonsamtal, samt besök från amerikanska diplomater efter att han flickvän lyckats lokalisera den geografiska positionen av Harpers telefon.

Under kinesiska lagar tillåter anhållningsformen RSDL polisen att föra undan en person på okänd plats i sex månader; en tidsperiod som sedan på olika vis kan förlängas. Allt fler utländska medborgare har på senare utsatts för denna form av arrestering, som bryter mot internationella konventioner och rättsligt praxis.

När det tyska valet står för dörren råder oenighet inom landets största parti vad gäller inställningen till Kina. Krisdemokraternas (CDU) långvariga ledare Angela Merkel, ofta kallad för Kinas bästa vän i EU, lämnar i höst sin post. Partiets nya kandidat till förbundskansler, Armin Laschet, verkar dock i mångt och mycket vara inne på sin företrädares spår vad gäller hållningen till Peking. På så vis verkar han också stå i konflikt med sitt eget parti.

CDU släppte nämligen i måndags ett manifest där man beskrev Kina som “den största utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningen i dag”, och uppmanade till ett “resolut och kraftfullt” bemötande av Xi Jinping nya sidenvägar. Manifestet uppmanade också Tyskland att spela en ledande roll för att se till att mänskliga rättigheter är universella, samt motsätta sig försök från auktoritära stater att försvaga detta konsensus.

Men samma dag sade Laschet i en intervju med Financial Times att ha inte är övertygad om att högljudd kritik av situationen för mänskliga rättigheter i ett annat land innebär förändringar på marken, och pekade på att relationen mellan Tyskland och Kina främst grundar sig på starka kommersiella band. Han frågade sedan retoriskt huruvida ambitionen att “tygla Kina” leder till en ny konflikt, samt om vi verkligen behöver en fiende i en tid då samarbete krävs kring exempelvis klimatet.

En årlig undersökning från den australiensiska tankesmedjan Lowy Institute gav i veckan vid handen att bilden av Kina försämrats dramatiskt i Australien. Den pågående politiska och ekonomiska konflikten mellan länderna har resulterat i att en klar majoritet, 63 procent, av landets befolkning ser Kina “mer som ett säkerhetshot mot Australien”. Det är hela 22 procentenheter mer än i samma undersökning i fjol. Endast 34 procent uppger nu att Kina är “mer en ekonomisk samarbetspartner med Australien”, vilket är 21 procentenheter lägre än i fjol och en drastisk minskning från 82 procent så sent som 2018.

En av artiklarna i The Economist specialrapport med anledning av kommunistpartiets 100-årsdag, rör partiets ökade kontroll över det kinesiska näringslivet. Redan innan Xi Jinping blev president gjorde kinesisk lag gällande att varje arbetsplats där fler än tre partimedlemmar är anställda skapa en partiavdelning, och arbetsplatser med över 100 anställda partimedlemmar en partikommitté. Men sedan Xi kom till makten så har dessa regler också börjat implementeras. “Partiorganisationer måste vara verksamma överallt där det partimedlemmar arbetar och lever”, sade Xi nyligen vid ett besök vid den våning som partiet ockuperar i Shanghais högsta finansbyggnad, samt att dessa organisationer ska vara “fästen för kamp”.

Den ökade översynen av landets privata företag är ett av många tecken på Xi Jinpings ambition att partiet ska kontrollera hela det kinesiska samhället. Under hans tid vid makten har andelen privatföretag som nu har aktiv partinärvaro vuxit från drygt 50 procent till över 70 procent.

Förra veckan fattade Förvaltningsrätten det ganska så väntade beslutet att uppehålla det förbud mot Huawei i svenskt 5G som redan tagits i lägre instans. Det innebär att det kinesiska företagets utsikter att få delta i utbyggnaden av svenskt 5G i princip är borta. Icke desto mindre uppger Huawei att man ska fortsätta strida på laglig väg mot domen, som man anser orättvis då man menar at svenska myndigheter inte bevisat på vilket vis företaget utgör en säkerhetsrisk. I slutet av april sammanfattade Kinamedia Huaweis argument, samt svenska myndigheters motargument, efter att rättegången som föregick beslutet just avslutats.

För någon dryg vecka sedan skrev Kinamedia om polisens omfattande räd mot Apple Daily, en av Hongkongs sista frispråkiga regeringskritiska tidningar som förra veckan tvingades stänga ner på grund av att tidningens tillgångar också frysts. Men att tvinga tidningen att upphöra med sin utgivning är inte nog för myndigheterna; dess tidigare skribenter ska också jagas med blåslampa. Detta blev särskilt tydligt när en av dess tidigare anställda arresterades på Hongkongs flygplats, då han försökte lämna staden och flyga till Storbritannien. Enligt polisen är journalisten i fråga vid namn Fung Wai-kong misstänkt för att ha brutit mot den nationella säkerhetslagen genom “samröre med utländska aktörer”.

Den senaste veckan har en handfull chefer vid Apple Daily och dess ägarföretag Next Digital Media arresterats, varav två ska åtalas enligt samma brottsrubricering. Stadens regeringschef Carrie Lam har försvarat polisens tillslag mot Apple Daily, och vägrar definiera hur medier eller journalister bör gå tillväga för att undvika ett liknande öde. Kampanjen mot Apple Daily har ökat den redan alarmerande självcensuren i Hongkong. Bland annat har pro-demokratiska nyhetssajten Stand News, som skapades i samband med protesterna 2014, börjat plocka bort material från sin sida.

För den som är ytterligare intresserade av Apple Dailys öde, rekommenderas denna artikel från Vice, som besökt tidningens kontor under dess sista tid i livet. Flera av de anställda intervjuas, dels om sin tid vid tidningen och dels om hur de funderar nu, eftersom tidigare anställda vid Apple Daily i bästa fall aldrig kommer få några nya jobb i andra medier, i värsta fall får problem med sin personliga säkerhet.

För ett par veckor sedan skrev jag på Kinamedia om hur LinkedIn censurerat mitt konto i Kina, sannolikt på grund av att min examensuppsats om massakern vid Himmelska fridens torg står med under avdelningen “Utbildning”. Sedan dessa har jag intervjuats av och citerats i bland annat The Guardian och Deutsche Welle. Även Wall Street Journal har intervjuat mig till en artikel där man skriver närmare om saken. Tidningen har identifierat ett tiotal akademiker, journalister och politiska tjänstemän som råkat ut för samma sak. Man har även kontaktat en taleskvinna för LinkedIn som upprepar företaget mantra om att man stödjer och respekterar yttrandefrihet, men samtidigt också erbjuder en “lokalanpassad” version av sin tjänst för den kinesiska marknaden.

LinkedIn vill heller inte svara på huruvida denna censur sker proaktivt eller efter order av kinesiska myndigheter. Wall Street Journal påminner dock om att företaget tidigare har raderat material vilket Peking upplevt som “känsligt”, samt att LinkedIn i mars fick 30 dagar på sig att “reglera innehållet bättre” för att deras närvaro i Kina inte ska hotas. Sökningar på “Tiananmen”, “Uyghur forced labor”, eller “Hong Kong national security law” ger nu nästan inga träffar alls för kinesiska användare.

Kinamedia nyhetsbrev vecka 23 uppmärksammade hur sökmotorn Bing censurerade ikoniska bilder från massakern vid Himmelska fridens torg, i samband med massakerns årsdag 4 juni. Liksom LinkedIn, så ägs Bing av Microsoft.

Det är inte bara på LinkedIn och Bing som nya fall av censur till Kinas fördel uppdagats. I veckan skrev jag närmare på Kinamedia om hur Youtube och Twitter används för att kabla många ut många av de tusentals propagandavideor som kinesiska myndigheter skapat om Xinjiang, i form av etniska minoriteter som fördömer allt från Mike Pompeo till H&M och hyllar regionens livsvillkor. Samtidigt som Youtube är ett av Pekings viktigast instrument för att sprida denna propaganda till en västerländsk publik, så noterar Reuters att tjänsten har censurerat en kanal som en rättsorganisation använder för att bland annat visa videor där personer från Xinjiang berättar om hur deras familjemedlemmar försvunnit.

Atajurt Kazakh Human Rights har laddat upp närmare 11 000 videor med tusentals vittnesmål, som sammantaget fått över 120 miljoner visningar. I mitten av juni stängdes hela kanalen ner, efter att flera enstaka videor sedan dess censurerats för att ha brutit mot tjänstens riktlinjer. När Reuters kontaktade Youtube så öppnades kanalen igen, dock var flera enstaka videor fortfarande borttagna med motiveringen att ID-kort visas upp i dem. Kanalens administratörer menar att dessa ID-handlingar är nödvändiga för videornas autenticitet, och har flyttat sina videor till den mindre kända videotjänsten Odysee.

Statlig kinesisk propaganda slipper alltså genom på Youtube; men inte ID-handlingar av de som regimen fört bort till fångläger för etniska minoriteter.

I takt med att Arktis istäcke smälter, så öppnar sig nya farleder mellan Europa och Asien. Detta fenomen är något som Ryssland är redo att kapitalisera på, då nordostpassagen under fjolåret var öppen rekordlånga åtta månader och i år var reda för trafik redan i februari, vilket även det var rekordtidigt. Situationen har redan nu gett upphov till friktion mellan stormakterna Ryssland, USA och Kina. Moskva har nämligen redan börjat bygga infrastruktur längs med sin nordkust i form av bland annat hamnar för service och påfyllning av drivmedel. Man har också isbrytare som drivs med kärnkraft, och har stick i stäv med amerikanska uppmaningar en ambition att reglera trafiken i vad man anser vara sina egna farvatten.

Förutom kortare sträcka, så är trängsel vid Malacka-sundet och geopolitiska spänningar i Sydkinesiska havet anledningar för fraktfartyg att använda den alternativa rutten mellan Europa och Asien via den ryska nordkusten. Om Ryssland lyckas utveckla denna rutt skulle man plötsligt bli centrum för den globala fraktindustrin, vilket samtidigt skulle ge Moskva en hävstång i relationen till Peking. Fjolårets handel via nordostpassagen ökade 25 procent jämfört med 2019 till 33 miljoner ton last, och hittills i år har trafiken ökat med 11 procent från det rekordhöga antalet 1 014 fartyg som passerade genom rutten i fjol. Rysslands president Vladimir Putin siktar på att 80 miljoner ton varor ska fraktas här till år 2024.

Under gårdagen publicerade Kinamedia en text av den svenska analytikern Nyrola Emilä, som just författat en rapport om förekomsten av tvångsarbete i produktionen av solpaneler i Kina. Efter texten nämndes även de nya amerikanska sanktionerna mot kinesiska tillverkare av solceller, som här förklaras närmare i denna artikel från Al Jazeera. De fem kinesiska företag vars produkter belagts med importförbud av Joe Bidens administration namnges i artikeln, samt att anledningen till detta är misstänkta övergrepp mot uigurer och andra etniska minoriteter i Xinjiang, inklusive tvångsarbete. Bland företagen finns ledande tillverkare av solpanelsklassad polykisel.

Tillslaget mot Apple Daily är bara ett steg i ledet nedmonteringen av Hongkongs politiska och civila rättigheter, som gått rekordfart sedan den nationella säkerhetslagen infördes i staden för nästan ett år sedan. Human Rights Watch släppte förra veckan en omfattande rapport vid namn “Dismantling a Free Society: Hong Kong One Year after the National Security Law”, där flera aspekter av denna oroande trend sammanfattas. Bland annat censur, yttrandefrihet, mötesfrihet, akademisk frihet och begränsningar i demokratiska val behandlas med flera tydliga exempel. Polisens hårdhänta agerande utan några som helst påföljder framhålls som ett växande problem, liksom en ökad tendens att använda polis och domstolar som politiska verktyg. Det noteras också en ökad press mot allt från tjänstemän till skolbarn att uttrycka lojalitet mot Kinas regim och kommunistparti. Rapporten utgör en tydlig och aktuell sammanfattning av den förändring som just nu pågår i den tidigare så relativt fria staden.

Slutligen ännu en artikel i följetången om Kinas vaccindiplomati samt tveksamheterna kring de kinesiska vaccinernas effektivitet. Förra veckan sade till och med en kinesisk forskare till landets statliga medier att två kinesiska vaccin inte är lika effektiva mot “Delta-varianten” av COVID-19, jämfört med tidigare varianter av viruset. Forskaren kom fram till denna slutsats genom att studera de antikroppar som aktiveras av vaccinen. Detta beror på att de två kinesiska vaccinen är så kallade “inaktiverade vaccin”, vars funktion inte är lika effektiv mot Delta, som nyligen brutit ut i tre stycken städer i sydkinesiska provinsen Guangdong.