En annan måste-läsning är inte nödvändigtvis just denna ledarartikel, utan hela det aktuella numret av The Economist, som även det fokuserar på det uppkommande 100-årsjubileet av Kinas kommunistparti. Tidningens “specialrapport” på ämnet innehåller sju intressanta texter på vitt skilda ämnen, varav ett par återfinns längre ner i detta nyhetsbrev.
Denna ledarartikel framhåller ekonomisk tillväxt, ideologisk flexibilitet samt hänsynslöshet som viktiga faktorer till varför kommunistpartiet lyckats överleva i 100 år och under 72 år styra världens största land med järnhand. Det är ett par år kortare än det sovjetiska kommunistpartiets tid vid makten, och kortare än det nordkoreanska arbetarpartiet som fortfarande styr i Pyongyang, men på många vis kan Kinas under kommunistpartiets ledning sägas vara “världens mest framgångsrika diktatur”.
Många kineser stödjer i dag partiet. Dels tack vare att massorna fått det bättre ekonomiskt, dels på grund av att många “beundrar” den starka hand som används för att styra Kina, och som förskönas av partiets eget informationsmonopol. Det största hotet mot partiets maktställning sägs istället komma inifrån partiet. Xi Jinpings oräkneliga utrensningar visar på såväl osäkerhet som bristande konsensus, samtidigt som ingen vet vad som kommer ske den dag Xi måste lämna från sig makten, eftersom han centraliserat en så stor del av den kring sig själv.